För ett år sedan var jag föräldraledig på heltid. Oftast, tja, oftast gjorde vi inte så mycket. Det hade ju snöat en hel del, en kort promenad innebar för det mesta att jag fick släpa barnvagnen över flera stora snödrivor. Och här övade vi krypteknik. M hade just lärt sig krypa baklänges, han brukade åla in under möblerna och sedan förvånat undra hur han hamnade där. Annars – tja, jag var ganska missnöjd med min garderob. Trött på amningstopar, trött på att allt var i fel storlek, trött på att alla nya kläder jag skaffat så snabbt slitits ut av matfläckar och kräks. I övrigt var jag faktiskt riktigt belåten med livet.
