måndag

Det är listsäsong. Varenda bloggare med självaktning skriver listor: över 2007 års bästa böcker, bästa filmer, roligaste ögonblick. Malmös snyggaste Anna frågade för ett tag sedan om en boklista, så en sådan kommer förmodligen, men jag vet inte riktigt när.
Jag tror att jag kommer att minnas 2007 som året jag började känna ett litet stygn av längtan tillbaka till 1990-talet. Nej, inte till krisen, inte till grungen, inte till mitt tonåriga 90-talsjag. Snarare längtar jag till en tid som inte präglades av konsumtionsdebatter.
Det ständiga fördömandet av kvinnlig konsumtion (nu inte bara ett tecken på ytlighet och bristande intelligens, utan också på bristande miljömedvetenhet!) är förbannat tröttsam. Men det är också shoppingmanin. Det måste finnas alternativ till shoppingprinsessidealet och Nina Björk-asketismen.
Jag längtar tillbaka till uppkäftigheten och kaxigheten i den tidiga tredje vågen-feminismen, jag vill ha fler feministiska ideal i populärkulturen. Just nu känns det som att jag har ett omättligt behov av filmer som Juno –  Ellen Page lyckas vara smart, snabbkäftad, självsäker, komplex, vacker och rolig, helt oavsett vad hon har på sig, det är sagolikt befriande.  Som den alltid lika läsvärda Johanna Koljonen skriver i antologin Könskrig:

Komikern och manusförfattaren Tina Fey (Saturday Night Live och 30 Rock) skrev år 2004 en mästerlig high school film vid namn Mean Girls. I den infiltrerar en tjej den populäraste gruppen i skolan. Hon vill hämnas något elakt de gjort mot elever längst ned i hierarkin, men inser inte förrän det är för sent att statusroller aldrig är på låtsas. Om hon klär sig och beter sig som en av the Plastics spelar det ingen roll att avsikten var ironisk – följderna är fortfarande katastrofala. (…)  

Samhället har tagit en konservativ vändning och lyft fram många prinsessor som inte ens vet om att det finns en värld bortom Stureplan … Visst finns det många alternativa rörelser idag, och i queervärlden har det hänt mycket under det senaste årtiondet. Men det går inte att blunda för att hetero-mainstreamen har glömt bort att Valley Girl-identiteten skulle vara valfri. Att om vi också leker prinsessor eller popstjärnor idag, kanske vi vill leka statsminister eller skivbolags-vd imorgon. 

Annonser

1 kommentar

Filed under Uncategorized

One response to “måndag

  1. Åh, Karin! Jättegärna en boklista när/om andan faller på.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s