pa resande fot

Det gick fort att foralska sig i Sarajevo. Det rackte egentligen med ett par ogonblick for att jag skulle bli fast: staden ar sa vacker att det hugger till i hjartat nar man ser den. Fran var bostad hade vi en snudd pa magisk utsikt over broarna, de lummiga bergssidorna, granderna, minareterna som stracker sig mot himlen. Visst finns arren kvar sedan kriget – ruiner, kulhal, museum, kyrkogardar dar manga, manga gravar graevdes mellan 92 och 95. Men staden kaendes livlig, nastan sprudlande – jag har sallan traffat pa sa manga hjalpsamma och gastvaenliga manniskor.

Och sedan: resan mellan Sarajevo och Mostar (med gamla SJ-tag!) maste vara en av de mest dramatiska och naturskona turerna i Europa. Tva och en halv timme med oavbrutna skonhetsupplevelser; hoga skogsbekladda berg, klara turkosbla sjoar, sma lummiga byar och stader. Efter ett par ars tagpendlande ar jag ratt trott pa tag, det ar sallan jag onskar att jag hade fatt aka vidare nar jag val klivit av – men med den utsikten hade resan garna fatt vara dubbelt sa lang.

Det kanns lite markligt att det finns sa fa utlanningar pa gatorna. Hittills har vi traffat pa ett svenskt par och sett ett par norskor, ett fatal tyskar, nagra amerikaner. Atminstone tror jag att det var tyskar och amerikaner vi sag. Backpackers ser ju likadana ut overallt: solbranna, shorts, sandaler, en tjock Lonely Planet-guide i handen. (22 countries in three days!) Men i ovrigt ar det alldeles for langt mellan turisterna.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s