tisdag

…jag läser Ann Heberleins senaste, ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva”, men har inte något särskilt att säga, det är ju så många som vill analysera och döma hennes liv och val. Jo, förresten, det här: att boken är snudd på outhärdligt sorglig och mycket modig.

…jag har börjat promenera till jobbet och varje dag när jag går förbi Slussen tänker jag att Thente har rätt:

Slussen måste rivas. Hela rasket. Även de mest hårdnackade nostalgiker måste inse detta, om de tar sig ner i grunden och använder näsan. Vad man måste begripa är att varje stad och del av en stad är ett provisorium och det är just det som gör staden vacker.”

Varje dag ber jag också en liten tyst bön om att Nouvels förslag inte ska bli av, snälla snälla låt bli de där glaspaviljongerna, jag vill inte ha ett lager av skyddande glas i vägen mellan mig och vindarna från Saltsjön.

…och åh, om man har fem minuter över kan det vara värt att läsa D C Brian Smiths berättelse om hur det var att hänga med Dubya i Vita huset:

”…as my visits to the White House multiply, so does the contempt of most of my friends. “You are a progressively thinking gay man, Brian. How can you continue to accept invitations from George W. Bush?”

I explain that the president is a very kind and considerate man. He’s also my friend’s father and, politics aside, he’s been very nice to me. He calls me Smitty. He says I’m a “good boy.” Besides, I’m broke, and no one else in Washington is offering me free dinner, beer, and unlimited bowling.”

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s