Något slags programförklaring

Härom kvällen hamnade jag i en diskussion om det där med läsarsiffror: vilka som följer olika bloggar, hur kurvorna ändrar sig, vad som gör en blogg populär. Det slog mig någonstans mitt i att jag faktiskt inte ägnar särskilt mycket tid åt det där.

Det finns en rad beprövade tricks för att skaffa sig många läsare, har jag förstått. Enkla, logiska metoder som att skriva ofta, skriva kort (och gärna provocerande eller publikfriande om ämnen som Ipred och FRA), länka till många andra inlägg, synas på knuff. 

Jag gör tvärtom. Jag sparar oftast de politiska inläggen, texterna om internet och integritet, till mina ledare. Jag skriver sällan och skriver långt, tar inte hand om läsarna som har kommit hit och när jag väl har skrivit något som blir läst av hundratals människor så bryr jag mig inte om att uppdatera på veckor.

Det är inte direkt så att jag medvetet vill hålla läsarantalet nere. Det är ju ingen vits att skriva i ett vakuum. Men det är behagligt att slippa känna någon press på att leverera något, skönt att slippa stressa över att det ligger omodererade svar och skvalpar i min mejlbox. Just nu vet jag vilka en hel del av mina läsare är – även ni som inte kommenterar. Bloggen har blivit en slags halvt undanskymd slaskblogg, och det verkar passa mig rätt bra.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s