♥ teh internets

S ingick aldrig i något av mina high school-gäng. Inte grungekidsen, inte drama- och creative writing-geeksen, inte cheerleader- eller pep squad-gänget. I skolan umgicks vi sällan med varandra. Däremot sågs vi ofta efteråt. Vi jobbade på samma biograf och brukade ta skolbussen dit någon dag i veckan.

Annars träffades vi ute, eller hemma hos mig. Aldrig hemma hos henne. Det var något jag inte ifrågasatte. Min värdfamilj var långt ifrån förmögen, men  S växte – bokstavligt talat – upp på fel sida av spåren, i en trailer park i den ruffigaste delen av stan.

Jag kände mig ofta bortskämd, faktiskt löjligt privilegierad, i hennes sällskap. S hade tidigt anpassat sina drömmar efter omständigheterna. Ibland pratade hon om sina förhoppningar att plugga vidare på ett lokalt college, även om hon inte hade tillräckligt höga betyg för ett stipendium. Hon drömde om att någon gång få se havet.

Hennes familj tyckte att hon skulle skaffa ett jobb på den närmaste fabriken, hon skulle ju ändå gifta sig snart.

Sista gången jag såg henne var på avslutningen. Då hade hon sin nya pojkvän där; en lång mörkhårig man i cowboyboots och westernskjorta som såg ut att vara närmare 30. Han log och höll sin breda arm om hennes axlar. Han verkade för gammal för henne, tyckte jag då, men jag log tillbaka.

Efter att jag flyttat tillbaka hem började breven trilla in. Med tiden blev de längre och allt mer desperata. Kort efter graduation flyttade S och cowboyen till en ny trailer, men det blev inte som hon förväntat sig. Han var långtradarchaffis och bortrest veckor i taget. De hade ont om pengar, men han tillät inte att hon skaffade ett eget jobb.

Jag vågade nog aldrig fråga vad som hände med planerna på att studera vidare. Efter något år tog breven slut. Jag skrev till hennes hemadress och till hennes föräldrar, men fick inget svar.

Härom dagen hittade S mig på Facebook. På bilderna är hon vacker, blond, med ett stort leende på läpparna. Hon är gift, med någon helt annan än cowboyen jag träffade en gång. Hon och den nya mannen har ett litet barn ihop. Och hon skriver att hon älskar att vara vid havet.

Annonser

1 kommentar

Filed under Uncategorized

One response to “♥ teh internets

  1. *trycker på den där knappen med tummen upp*

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s