Muminsommar

Planen för dagen var så enkel: en barnvagn, en picknickfilt, Tove Janssons Sommarboken. Någon gång om året måste den läsas om, så är det. Och varför inte just nu, när det skrivs om Muminjubiléet lite överallt och jag börjar dagarna med P3 Kulturs Muminroast?

Men nu hittar jag inte boken. Boel Westins Tove Jansson-biografi står där den brukar, bredvid Kometen kommer, Trollkarlens hatt och de andra böckerna. Seriesamlingen finns i tryggt förvar. Men farmor och Sophia hittar jag ingenstans.

Egentligen spelar det ju ingen större roll. Jag känner ju redan farmor och Sophia, har umgåtts med dem sommar efter sommar. Vissa passager bär jag med mig jämt, som den här, från Badmorgon (hittad på en annan blogg):

När dör du? frågade barnet.
Och hon svarade: Snart. Men det angår dig inte det minsta.
Varför? frågade barnbarnet.
Hon svarade inte, hon gick ut på berget och vidare mot ravinen.
Det där är förbjudet! skrek Sophia.
Den gamla svarade föraktfullt: Jag vet. Varken du eller jag får gå till ravinen men nu gör vi det i alla fall för din pappa sover och vet inte om det.

Jag vill bada, sade barnet. Hon väntade på motstånd men det kom inte. Då klädde hon av sig, långsamt och ängsligt. Man kan inte lita på den som bara låter allting hända. Hon stack benen i vattnet och sade: Det är kallt.
Naturligtvis är det kallt, svarade den gamla kvinnan med tankarna på annat håll. Vad hade du väntat dig?
Barnet gled ner till midjan och väntade i spänning.
Simma, sade hennes farmor. Du kan ju simma.
Det är djupt, tänkte Sophia. Hon har glömt att jag aldrig har simmat på djupt vatten utan att ha nån med mig. Och därför steg hon upp igen och satte sig på berget och förklarade: Det blir tydligen fint väder idag.

Kanske älskar jag farmor så mycket för att hon får mig att tänka på min egen estniska mormor. Hon som lät oss leka med brinnande ljus – under kontrollerade former, förstås. Hon som lät oss hitta på egna kakrecept och baka dem, hur vansinniga recepten än såg ut att vara. Hon som lät oss klättra runt på sommarstugans tak – ett tak med en fantastisk utsikt över en glittrande fjord – och äta körsbär direkt från trädet. Hon som lät oss tälja barkbåtar med våra små barnfingrar, trots att kniven var vass.

Vi måste haft tråkiga dagar, där i sommarstugan strax utanför Uddevalla. Men i efterhand minns jag nästan bara soliga morgnar, lek med kattungar, bullbak, kottkrig, tidningsmakande, fisketurer i gryningen.

Jag tittar på min son som just nu sover djupt i min famn och tänker att ingenting ingenting ont någonsin får hända honom. Samtidigt hoppas jag att han kommer omges av kloka människor som vågar låta honom simma på djupt vatten.

Annonser

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

2 responses to “Muminsommar

  1. Tina Hanslep

    Stort grattis till er!
    Jag vet att de kloka människorna finns hos honom där redan nu, så din son kan lugnt simma på djupt vatten. Han kan börja med babysim.
    Mitt favoritnamn är Haldo.
    Glad sommar i värmen från ett gassande Örebro.

  2. Cari

    Hoppas att du hittade boken sen. Och att ni fick en underbar dag du och er söte son.
    Det var så trevligt att ni kom och hälsade på oss på kontoret.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s